smakar botten

Tiden läker inga sår. Hjärtat bultar och slår som aldrig förr i takt med tårarna som börjat svida mot kindbenen. Vraför gråter jag över något som fått mej att smaka på botten? Jo, Jag är trasig i huvudet och hjärtat är för alltid kantstött.

Kommentarer

Kommentera här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (bara jag som ser)

URL/Din bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0