Anna Sahlström

Tidsuppfattningen försvann totalt. Det kunde ha gått 2 timmar, det kunde ha gått 20. Jag var helt uppe i lustgasen. Jag slutade aldrig tro på den där jävla lustgasen, att den tillslut, om jag andades in ännu lite till, skulle lindra min smärta. Men icke. Barnmorkasn höjde dosen och tillslut var den på max, och jag var högre än högst. Alla 5 personerna som närvarade under min förlossning, kändes som 90 och deras röster fick mej att tro att jag låg och födde mitt i julhandeln på comerse. Allt eskalerade. Det kom en ny barnmorska med en drypande våt trasa att slänga på mitt ansikte och i mitt hår. Jag har sällan varit så förbannad. Hon och hennes förbannade trasa var det sista jag behövde. Tror ilskan drev mej till att du kom ut just då. Strax efter att hon försvunnit med sin trasa klämde jag ut henne. Min underbara lilla dotter. Mitt i allt kaos bland alla människor, mitt i julhandeln, med en stortjutande mej till mamma, som nog aldrig varit så bakom lyset som just då. Jag var så hög att jag knappt såg henne, men oj vad jag älskade henne ändå<3